monomaniska system

Dana Hakim, Anders K Johansson, Mariadele A. Rossoni

09/04-10 till 25/04-10

Vi försöker alla att göra det lite lättare för oss i livet. Vi uppfinner system. Men vi kanske inte reflekterar så särskilt mycket över dem när de utförs. De kommer till för att det finns ett behov. Ibland av någon anledning när ett system utvecklas, växer och blir större kan det kännas snärjande och förvirrande. Då får man göra nya system.

När vi dras in i Anders K Johanssons video Små system så inser vi hur de egna små systemen förenar oss: knepen, nödlösningarna mot vardagens små förtretligheter. De inger en viss trygghet. På gränsen till det absurda och tvångsmässiga. Gränsen är hårfin. Vi märker knappast när den har passerats.

I Mariadele A. Rossonis system har det tvångsmässiga stelnat i poser. Behovet att visa upp oss; i facebook- och twitterkarusellen, bli vår egen paparazzi och måltavla – ”Uppfylld av jag” – mellan löje och storslagenhet. Finns det en gräns för narcissistens monomani? Ingen – tycks bilderna svara, när de insisterar på att få härska över betraktaren, genom att komma närmare när vi drar oss undan. Men en utbrytare i bildgalleriet har fått nog och bryter mot upprepningstvånget. Interaktivitet javisst – men på bildens villkor. Mariadele A. Rossonis kommer ursprungligen från paparazzibegreppets hemland Italien, men är bosatt och verksam i Sverige.

Matlagning bygger också på system, men innehåller också aspekter av våld: som att banka, hacka och krossa. Och hur lätt slinter vi inte mitt i hackandet. I Dana Hakims systemrundgång krävs därför till och med varningsskyltar. Hennes metalliskt sensuella men farligt inbjudande skålar blir nämligen livsfarliga fällor i fel händer. Gjorda av sågbågar. Den ena med taggarna utåt. Den andra med taggarna inåt. Att hanteras varsamt. Som livet självt.