Mats Lindström
2/10-20 till 25/10-20
Mats Lindströms konstnärliga rottrådar tar oftast sin näring ur ett förflutet, mytologiserat och självbiografiskt område i Sörmland, såsom Flen och Lida. De udda materialen, såsom kelp, nori och torkat fiskskinn är som upplockade från det inres mörka sjöbottnar.
Den konstnärliga verksamhet spänner över olika text-/ljud/ljusverk och installationer inom teater, opera, och dans och radioegna verk.
Han konstruerar och bygger ofta egna elektroniska instrument och apparater som blir specifika för varje projekt. Han turnerar sporadiskt men regelbundet till utlandet som elektronmusiksolist. Han har en sparsmakad utställningshistorik, däribland Museet för Samtidskunst i Roskilde, Klimovmuseet i St Petersburg och för Tönefestivalen i Kent, Storbritanien. Och är dessutom i egenskap av chef för Elektronmusikstudion EMS en välrenommerad kulturbyråkrat känd för sin operativa slagkraft.
”Med lätt imma på livets backspegel konstaterar jag att jag aldrig kommer att kunna lämna mitt ursprung och att jag är dömd att stå kvar med fötterna i halmen. Tragedier hör till själva livet och många berättelser stannar som en nästan personlig erfarenhet även om de ligger en generation bort. En sörmländsk hällmarkstallskog där hunden ylar bunden vid ett träd när husbonden ligger död i blåbärsriset med bakhuvudet borta. Stigen med de gula hallonen som fick namn efter denna sista promenad. Min morfars bror som av olycklig kärlek och i ett förmodat rus lindar kopparwiren runt huvudet och svingar lodet över kraftledningen. Min fasters man som dinglar i eken på midsommaraftonen med gitarren kvar på marken. Utställningen är inte ett försök att vara retrospektiv men spänner ändå över 35 år. Inte heller är den ett försök att rekonstruera berättelserna. Kanske det enda man kan göra är att försöka göra världen lite vackrare trots allt. Har man ordentlig tur lyckas man kanske ibland skapa ett artificiellt naturfenomen som passerar igenom rummet”.
Mats Lindström